Christine Bacon

”Klimatförändringarna är verkliga och redan mycket allvarligare än vi inser”

Hon har hittat gener som hindrar palmer från att torka ut vid klimatförändringar. Kartlagt växternas släktskap över sex kontinenter. Men det är i Sverige som 2019 års forskningspristagare Christine Bacon funnit sin nya hemvist.
– Jag älskar hur svenskar uppskattar naturen. Titta bara på alla resurser ni lägger ner på växter här i Göteborg, varje gata är kantad av rabatter och blomkorgar! Det är unikt och ett bevis för era prioriteringar, säger hon.

Varje eftermiddag gör hon samma sak. Snörar på sig löparskorna och springer fyra och en halv kilometer. Exakt samma runda. Oavsett väder. På kvällen är det är nattning av dottern som gäller. Sen åker datorn fram. Två timmars jobb, åtta till tio. Varje kväll.
– Det låter visst inte så roligt, gör det? Men jag gillar det och fungerar bäst av ett fast schema, säger Christine Bacon.

Hon må ha tydliga rutiner – men ingen kan beskylla henne för att leva ett inrutat liv. Intresset för växter började redan i tidig ålder. USA-bördiga Christine Bacon växte upp på landsbygden. Som liten flicka hjälpte hon till i familjens trädgård i New Hampshire. I tonåren tog engagemanget fart på allvar. Hon reste till Brasilien på en universitetskurs och fick se en regnskog för första gången. Det var en omvälvande händelse som drev henne till att lära sig mer om tropiska skogar.

Hon började läsa vetenskapliga artiklar, utforska naturhistoriska samlingar och ta kurser i biologisk mångfald. Samtidigt växte en annan vilja fram.
– Jag insåg att jag ville göra skillnad på riktigt. Och jag förstod att jag kunde göra det genom att jobba på universitetet och bli mentor.

Där är hon nu. Med palmer som specialitet leder hon en forskargrupp på Göteborgs universitet. Nyligen prisades hon av sin egen fakultet för att ha vitaliserat forskningen av växtsystematik. Bland annat hyllades hur hon använt DNA-sekvenser för att kartlägga formandet och spridningen av biologisk mångfald.
– Jag är stolt över vad jag gjort och ser mig själv som en förebild, säger hon.

Amazonas har varit en fast punkt genom hela hennes karriär. Hon har även levt i dess närhet, när hon i över åtta år bodde i Colombia. Och nu, sedan början av hösten, har Amazonas blivit en global angelägenhet. Nyhetsflödena har matat ut massvis med bilder på dess eldhärjade träd, svarta jordöknar och sotiga människor. Till det kommer den rekordsnabba avverkningen av regnskogen, den ohållbara markanvändningen och klimatkrisen. Allt förvärrar ett redan utsatt läge för jordens enskilt största källa till biologisk mångfald.

För en biolog som har ägnat en stor del av sitt forskarliv till att studera denna tropiska regnskog gör utvecklingen extra ont.
– Senast jag åkte ifrån Colombia, i juli, så var jag fylld av sorg. Lokala ledare och aktivister blir skjutna på plats och hela byar med människor tvingas bort från sina hem. Den inhemska befolkningen förlorar tillträdet till sina egna skogar, säger hon allvarligt.

Ur ekologisk synvinkel kan exploateringen av Amazonas redan ha gått för långt. Christine Bacon berättar att många forskare anser att vi nått en vändpunkt. Möjligen finns det redan nu för få träd för att ekosystemet ska kunna upprätthålla regnskogens vattenbehov.
– Inom en hundraårsperiod kommer i så fall bevattningen att vara borta. Växtlighet kommer att finnas kvar, men i en annan form. Torrare växtlighet, och potentiellt även öknar, kan så småningom ersätta regnskogen.

Christine har själv i sin forskning visat hur klimatförändringar har fått Amazonas att krympa under tidigare geologiska epoker. Hon har även visat hur dessa förändringar kommer att gå till i framtiden, då regnskogen minskar och flyttar ut mot sin nuvarande periferi.
– Jag vill att vi vaknar upp. Klimatförändringarna är verkliga och redan mycket allvarligare än vi inser. Vi måste tänka igenom alla val vi gör på en dag – vad vi köper, vad vi äter, vilka kläder vi tar på oss – och välja mer hållbart. Vi måste göra uppoffringar, inte för miljöns skull, utan för vår egen skull, säger hon.

Personligen drivs Christine Bacon av en stark övertygelse att få stopp på skogsskövling, förlusten av arter och den ohållbara markanvändningen i tropiska skogsområden.
– Vi är beroende av skogar för vår överlevnad, men även för vårt välbefinnande, säger Christine Bacon.

Vad kan du själv göra, som forskare?
– Det är mycket angeläget för mig att få genomföra vår forskning och publicera mina resultat. Så att de kan användas av beslutsfattare och myndigheter för att bevara och förvalta tropiska skogar bättre, säger hon.

Christine Bacons forskning

Christine Bacon är forskarassistent i biologi på Göteborgs universitet och specialist på palmträd (Arecaceae). I sin inriktning på tropiska växter forskar hon inom fylo- och populationsgenomik, som bland annat använder den genetiska sammansättningen för att förstå organismers evolutionära släktskap. Hon studerar även mönster som påverkar arter, både vad gäller specifika egenskaper och biologisk mångfald. Hon är knuten till Göteborgs centrum för biodiversitetsstudier (GGBC) och medlem i Antonelli Lab.

Läs mer om Christine Bacon:
Christine Bacon

Christine Bacon

Ålder: 42
Yrke: Forskarassistent på Institutionen för Biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet
Bor: I Masthugget, Göteborg, med dottern Mia, fem år.
Gillar: Trädgårdsskötsel, löpning, klättring och att läsa.
Om sitt namn: Är släkt med Sir Francis Henry Bacon (hennes bror har samma namn), berömd vetenskaplig teoretiker och en av upphovsmännen till den moderna filosofin. Förutom vetenskapsman även känd som produktiv författare, politiker och Englands lordkansler