Ett internationellt universitet i ett global värld

Internationalisering av forskning och högre utbildning har under den senaste perioden fått nya dimensioner. ‘‘Internationalisering’’ har varit ett ofta använt begrepp under kanske de senaste femton åren. Ofta avses mobilitet, rörlighet hos studenter, lärare, forskare och annan personal. Det vill säga att en byter vistelse- och verksamhetsland under en period. Deltar i utbildning som student, kanske genomför en praktikperiod eller en fältstudie. Bedriver utbildning som gästlärare i egenskap av lärare, deltar i gemensamma utbildningsprojekt, samarbetar kring nya kurser och program. Bedriver forskning; är gästlärare, bedriver fältstudier, samlar in data, deltar i konferenser.

Allt detta är bra, nödvändigt, en förutsättning för verksamhetens utveckling och kvalitet. Men internationalisering är så mycket mer än så och framförallt är det så mycket mer än att räkna in- och utresande studenter eller lärare.

Egentligen är det mer adekvat att tala om ‘‘globalisering’’. Globalisering är en större samhällelig och historisk förändringsprocess som innebär att gränser blir av allt mindre betydelse för mänskliga aktiviteter. Ekonomiska, politiska, sociala och kulturella processer har under de senaste decennierna blivit alltmer gränsöverskridande. I allt högre utsträckning hänger vi alla samman; blir beroende av varandra.

Forskning och högre utbildning ska också vara gränsöverskridande processer där nationella gränser inte ska utgöra hinder. För forskningen är det naturligt. För den högre utbildningen kvarstår alltjämt dock vissa hinder för detta, genom olika system, terminsindelningar osv.

Globalisering inom universitet och högre utbildning bygger i allt högre utsträckning också på en aktiv vilja att bidra till att söka lösa större samhälleliga problem och utmaningar; såsom klimatförändringar, livsmedelskriser, globala hälsoproblem som tex i form av pandemier, energiförsörjning och säkerhetsproblem. För Göteborgs universitet tar sig detta bland annat uttryck i en värdegrund med starkt fokus på globalt engagemang och samhällsansvar, formulerat och uttryckt i Vision 2020. Satsningen på UGOT Challenges, tvärvetenskaplig forskning med inriktning på globala samhällsutmaningar, är ett konkret exempel på hur dessa frågeställningar på allvar blir del av universitetets strategiska målsättningar och långsiktiga visioner.

Ett annat exempel är den nordeuropeiska noden för FN-initiativet Sustainable Development Solutions Network, ett initiativ som syftar till att verka för att akademi, politik och näringsliv gemensamt arbetar för lösningar på hållbarhetsproblem. Göteborgs universitet och Chalmers står gemensamt värdar för denna nod via Göteborgs Miljövetarcentrum, GMV.

Ett tredje exempel och sedan hösten 2015 kanske det mest märkbara är engagemanget kring flyktingfrågan. Närmare 60 miljoner människor var i mitten av 2015 på flykt undan krig, våld, terror och förföljelser. Särskilt inbördeskriget i Syrien orsakar människors flykt, men också Afghanistan, Irak och Eritrea är vanliga ursprungsländer bland asylsökande. Globaliseringen gör också att migrationsprocesser i sig ökar. Till Sverige ökade antalet asylsökande under 2015 kraftigt för att minska under 2016 till följd av politiska åtgärder i Sverige och andra EU-länder.

Många av de människor som befinner sig på flykt har akademikerbakgrund; många är i universitetsstudieålder eller har avbrutna studier med sig. Dessa unga människor utgör ett potentiellt framtida humankapital; unga begåvade och ambitiösa människor med vilja och förmåga. Det är dessa som en dag kommer att stå inför arbetet att återuppbygga Syrien.  Utbildad arbetskraft kommer att behövas, liksom människor som genom universitetsutbildningar tränats i självständigt och reflexivt analytiskt tänkande. Utbildning är en avgörande faktor för Syriens och andra krigsdrabbade länders framtid.

Helena Lindholm är professor i freds- och utvecklingsforskning och prorektor vid Göteborgs universitet.

Helena Lindholm är professor i freds- och utvecklingsforskning och prorektor vid Göteborgs universitet.

För att hantera dagens situation behövs kunskap och forskning. Forskningsresultat behöver spridas och nyttiggöras; det behövs en ökad samverkan mellan universitets- och högskolesektorn å ena sidan och andra myndigheter med uppdrag inom fältet å den andra sidan.

Integrations- och segregationsfrågorna påverkar studentgrupperingar och det finns behov av att förstärka inslag i utbildningar om demokrati, mänskliga rättigheter, öppenhet och respekt samt normkritiska förhållningssätt.

Vid Göteborgs universitet pågår redan en rad aktiviteter i syfte att möta situationen på bästa sätt och andra planeras eller är under övervägande. Många av dessa insatser handlar just om att på bästa sätt söka bidra till integeration och etablering genom att underlätta för asylsökande och nyanlända att få vetskap om utbildmingar och utbildningssystem, men också om att erbjuda praktikplatser samt att synliggöra universitetets forskning. Naturvetenskapliga fakulteten har visat ett stort engagemang i dessa frågor och är med råge den fakultet som erbjudit flest praktikplatser.

/Helena Lindholm

 

 

 

 

 

Alla nummer
No 1 2017, cover
Omslag för Science Faculty Magazine 2 2015
Science Faculty Magazine Nr 1 2015