Forskning inom life science på frammarsch

”Sverige ska vara en ledande life science-nation.” Så står det bland annat i den nationella strategin för life science, som togs fram av regeringskansliet under förra året. Men hur ligger vi då till?
– Jag upplever att vi i Sverige, och i Göteborg, ligger långt framme inom området, säger forskaren Gisela Brändén.

Forskning kring läkemedel och människors hälsa har kommit allt mer i fokus, inte minst under senaste året. Men även innan coronapandemin slog till var life science ett ord på mångas läppar. Stora satsningar görs inom området – nu senast i oktober var det Knut och Alice Wallenbergs stiftelse som berättade att de satsar 3,7 miljarder kronor till forskning inom life science under de närmaste tolv åren.

Gisela Brändén är en av forskarna vid Göteborgs universitet som verkar inom området life science. I sin forskning studerar hon proteiners struktur, för att på så sätt kunna förstå hur de fungerar.  En kunskap som är viktig bland annat när nya läkemedel tas fram.

– Om ett protein är inblandat i en specifik sjukdom och du känner till dess struktur, så kan du designa en molekyl som passar perfekt för att blockera proteinet. Den molekylen kan sen utvecklas till din nya läkemedels-​kandidat.

För att kunna studera proteiners struktur använder hon sig av en metod som kallas för seriell kristallografi. Inom den traditionella kristallografin tittar forskarna på proteinerna i fryst tillstånd, det vill säga när proteinerna är vilande. Men med seriell kristallografi kan de se helt nya saker.

– Fördelen med seriell kristallografi är att vi jobbar i rumstemperatur. På så sätt kan vi trigga igång en reaktion i proteinet och ta bilder under tiden det arbetar. Sen kan vi sätta ihop bilderna och skapa en slags ”molekylär film” för att kunna förstå hur det fungerar.

Ett av proteinerna som studeras är cytokromoxidas, som är inblandat i cellandningen. Proteinet är oerhört välstuderat – Gisela själv studerade det under sin doktorandtid – men man har fortfarande inte förstått hur den kemiska reaktionen som sker är kopplad till arbetet som utförs av proteinet.

– Med den nya metoden hoppas vi kunna analysera i detalj hur proteinet fungerar, och därmed förstå hur det sista steget i omvandlingen av energi från maten vi äter till en form som cellen kan använda, går till.

Trots att metoden seriell kristallografi kräver att experimenten sker i en synkotronljusanläggning, görs all förberedelse i det egna labbet. En av svårigheterna med metoden är att proverna måste kristalliseras, vilket inte alltid fungerar.

Seriell kristallografi är en metod som har utvecklats under de senaste tio åren, och nu är fokus på att göra den enklare att använda och på så vis tillgänglig för fler forskare. Förberedelserna sker i det egna labbet, men sen är Gisela Brändén och hennes forskargrupp helt beroende av synkotronljusanläggningar för att kunna utföra experimenten. En sådan är MAX IV i Lund, där man satsar stort på den nya metoden och där forskningsgruppen från Göteborg är med och utvecklar tekniken.

– Vi är helt beroende av att få stråltid och kunna besöka de här anläggningarna, så det är helt fantastiskt att vi kan använda oss av MAX IV som ligger så pass nära och dessutom är en av de bästa anläggningarna i världen. Särskilt nu i coronatider när de flesta anläggningar på andra ställen i världen har stängt ner, säger Gisela Brändén.

Life science är ett område där många olika aktörer samverkar, och där samarbetet mellan akademin och näringslivet är påtagligt. Så även för Gisela Brändén. Hon har själv en bakgrund från Astra Zeneca, och har bland annat ett forskningsprojekt tillsammans med läkemedelsföretaget där seriell kristallografi testas som metod. Ett samarbete som hon ser som oerhört värdefullt, både för själva forskningen och för sina doktorander, som får en inblick i hur man arbetar i industrin.

– Samverkan med industrin är oerhört viktigt, och det är något som jag försöker jobba för att öka. Vi kan inspireras av varandra ganska mycket, tror jag.

Ett sätt att göra det på är att ha en gemensam doktorand, en så kallad samverkansdoktorand. Gisela Brändén är inblandad i två sådana forskningsprojektet med Astra Zeneca och MAX IV. Hon tycker att det är ett bra sätt att få till ett samarbete.

– Har du en gemensam doktorand, så måste du samarbeta. Annars kanske man inte tar sig tid till det.

Men samarbetet är också en av de största utmaningarna inom life science, tycker Gisela Brändén. Hon tror att det kanske beror på att många inom akademin traditionellt har jobbat mer självständigt, och inte är så vana vid att samarbeta i stora projekt.

– Men för att kunna göra den här typen av svåra och kostsamma experiment behöver vi samarbeta, både inom akademin och med företag.

En annan utmaning är mobiliteten mellan akademin och industrin, säger hon. Eller snarare bristen på mobilitet. Många som disputerar börjar arbeta på företag, men det är en enkelriktad mobilitet. Att som Gisela själv, gå från ett företag till att få en karriärtjänst inom akademin, är det inte många som gör.

– Det är inte lätt att ta sig tillbaka till akademin om man inte valt den vägen från början men idag har jag otroligt stor nytta av mina erfarenheter från Astra Zeneca.

Trots utmaningarna ser Gisela Brändén ljust på framtiden inom forskningsområdet life science.

– Det är en otroligt spännande tid just nu inom strukturbiologin, och vad gäller life science i stort upplever jag att det händer väldigt mycket positivt i Göteborg. Men det skulle förstås kunna bli ännu bättre om vi samarbetade mer.

Tre röster om…

... life science i Sverige. Vad har Sverige att bidra med när det gäller life science, vilken kompetens behövs i framtiden och hur påverkar den pågående pandemin forskningen inom life science?

Jenni Nordborg
Nationell samordnare för life science i Sverige

”Life science handlar om bättre hälsa och konkurrenskraft. Sverige har de förutsättningar som krävs för att vara en ledande life science-nation. Vi har forskning, infrastruktur och innovationsförmåga i världsklass, ett hälso- och sjukvårdssystem av hög internationell kvalitet och en befolkning som är teknikmogen och vill bidra till medicinsk forskning och innovation. Svensk life science-industri står för minst åtta procent av svensk nettoexport.

Datadrivna innovativa lösningar kommer att påverka utvecklingen inom såväl vård och omsorg som life science-industrin. För att vara ledande i omställningen mot precisionsmedicin behöver vi spetskompetens inom diagnostik och artificiell intelligens, samt kunskap för att kunna tillgängliggöra välfärdsteknik för brukare och personal i omsorgen. Förändringarna skapar behov av nya professioner som kombinerar medicin och teknik.”

Beritte Christenson
Senior Director, Early CVRM, Astra Zeneca

”Vi i Sverige har den viktiga basen i form av bra utbildningar, en öppenhet för samarbete mellan akademi, läkemedels- och bioteknik/medicinteknikbolag och sjukvårdssektorn, och ett kreativt klimat. Vi är till exempel redan idag långt framme när det gäller satsningar på nya avancerade terapier som cellterapi.

I framtiden behöver vi fortsatt bred kompetens inom kemi, biologi, fysik, matematik och medicin. Andra områden där vi måste ligga i framkant är informatik och omics, dataanalys, maskininlärning och AI.

Pandemin har satt fokus på hur viktigt life science är för samhället, både vad gäller hälsa och ekonomi. Personligen hoppas jag på att fler studenter får upp ögonen för life science och väljer att gå vidare inom naturvetenskap. Det finns så mycket spännande att jobba med.”

Agneta Holmäng
Dekan vid Sahlgrenska akademin

”Sverige är en av de internationellt ledande nationerna inom innovation, forskning och forskningsinfrastruktur och har även hälso- och sjukvård av hög kvalitet samt ett starkt näringsliv.

För att vi ska kunna vara fortsatt starka och bygga ett starkt life science-kluster krävs en god samverkan mellan universitet och högskolor, offentlig verksamhet och näringsliv. På så sätt skapar vi attraktiva miljöer för att locka de mest talangfulla studenterna och forskarna. Vi behöver också arbeta mer gränsöverskridande och tvärdisciplinärt för att hitta nya lösningar på allt mer komplexa problem inom forskningen. Detta för att snabbare implementera våra resultat för nyttiggörande inom vård och omsorg samt att ta fram nya terapier.

Den pågående pandemin har försvårat den kliniska forskningen med försenade och uppskjutna studier på grund av svårigheter med att rekrytera studiepersoner.”

Gisela Brändén

 

Är: Universitetslektor med fokus på strukturbiologi.
Ålder: 45 år.
Familj: Man och tre barn.
Kuriosa: Har bott i en maorifamilj på Nya Zeeland.