Expedition till Arktis ger nya svar

Bland isbjörnar och sprickande isflak söker tre forskningsledare från Göteborgs universitet efter ny kunskap om Arktis. Var och en deltar på varsin etapp i den omfattande polarexpeditionen Mosaic. Målet är att få fram bättre klimatdata.

Norra ishavet, april 2020. I två månader har den marina polarforskaren Adam Ulfsbo befunnit sig omgiven av ismassorna, tillsammans med ett stort antal internationella forskare på den tyska isbrytaren Polarstern. Dagarna tillbringar han ofta ute på de drivande isflaken för att mäta koldioxid och havsförsurning. Mitt i hårda vindar och kraftig kyla.

När han anlände i februari rådde totalt mörker och temperaturerna låg under -40°C. Nu har solen stigit upp och polarnatten övergått till midnattssol. Adam njuter.

– Temperaturerna är lite mer förlåtande nu och ligger på 10–30 minusgrader. Det är tacksamt när man är ute och arbetar på isen, säger han.

Adam Ulfsbo deltar i Mosaic, världens största polarexpedition. Forskare från ett 20-tal länder är där sysselsatta med att genomföra unika studier av luft, is och hav. Förutom Göteborgs universitet ingår flera europeiska, amerikanska och asiatiska lärosäten.

Vacker soluppgång i horisonten. Stor isbrytare i förgrunden står i riktning mot soluppgången och är förankrad i isen med rep.

Sammanlagt deltar 900 personer från 20 länder på den tyska isbrytaren Polarstern, som är fastfrusen i Arktis isflak större delen av tiden.

Mosaic-expeditionen pågår i 13 månader. På de fasta mätstationerna har forskarlagen installerat fullt med instrument, sjögående farkoster och till och med en pistmaskin. Hela expeditionspaketet inklusive isbrytare är fast på ett isflak och flyter bokstavligt talat med strömmen. På samma sätt som Fridtjof Nansen gjorde på 1800-talet.

Det är också unikt att en större expedition i Arktis pågår under en hel vinter. Det berättar marina forskaren Katarina Abrahamsson, som själv deltog på första etappen av Mosaic.

– I stort sett har vi bara sommardata att utgå ifrån sedan tidigare. Ryska forskare har mätstationer på vintertid, men deras data är säkerhetsklassad och därför oanvändbar, säger Katarina Abrahamsson.

I Arktis gjorde hon mätningar på hur bromerande, ozon-nedbrytande ämnen sprids från vinterns isar. Bland annat för att se om processen fungerar som på södra halvklotet, där hon tidigare spårat spridningen av ämnena.

I linje med annan polarforskning har Katarina Abrahamssons arbete även bäring på klimatfrågorna. Att vidga faktabasen för klimatförändringarna är ett övergripande mål för hela Mosaic-expeditionen. Både på regional och global nivå.

– I Arktis syns effekterna av klimatförändringarna tidigare och tydligare än någon annanstans. Expeditionens forskningsresultat kommer att ge oss säkrare data och kan även bidra till bättre klimatmodeller, säger hon.

För att visa förändringen brukar hon visa upp Nasas video över isens tjocklek, år 1984-2016. Den är chockerande tydlig. Som speakerrösten torrt konstaterar har Beauforthavet, norr om Alaska, gått från barnkammare till kyrkogård för den tjocka isen.

När isen försvinner absorberas även en större andel av solvärmen av havet. Det mörka havsvattnet har nämligen en högre absorptionsförmåga jämfört med havsis – 93 respektive 15 procent, enligt det arktiska rådets övervakningsprogram. Följden är att havets yttemperatur höjs, isbildningen minskar och issmältningen ökar.

Kartbilderna visar att tjock is täckte merparten av Arktis år 1984. Bara en liten skärva av tjock is återstår år 2016.

Nasas film ”Disappearing Ice” visar hur Norra ishavets tjocka is krymper på 32 år. Ju vitare färg, desto tjockare och äldre is. På Mosaic-expeditionen har forskare nu för första gången samlat in användbara klimatdata under en hel vinter på Arktis is.

Ingen ska dock tro att Norra ishavet är en behaglig plats. Många berömda upptäcktsresande har fått sätta livet till när de frusit fast i isen eller själva försökt undsätta kollegor i nöd. Alla Mosaic-forskare får lära sig att förebygga faror. De lär sig hantera kyla, isvind och förfrysningsrisker. Att hålla omdömet klart när de tar sig upp ur en isvak. Och hur man skjuter en isbjörn i absoluta nödfall.

– Jag var inget vidare på att skjuta, så andra fick ställa upp som isbjörnsvakt, säger Katarina Abrahamsson.

Särskilt rädd var hon dock inte. Varken för isbjörnar eller isvakar.

– Vi såg några isbjörnar, men jag kände mig inte rädd. Tyvärr ställer de till problem, eftersom de gillar att gnaga sönder instrumenten, säger Katarina Abrahamsson.

Värre blev det då ett annat problem dök upp, Corona-pandemin. I mars var hela Mosaic-expeditionen på väg att avbrytas. Spridningen gjorde att svenska isbrytaren Oden ställde in sitt deltagande och de norska hamnarna stängde ner. Fortfarande är osäkerheten stor, men expeditionens ledning har hittills klarat utmaningarna. Bland annat har man satt in två tyska reservfartyg. Den etapp som Adam Ulfsbo ingår i har blivit förlängd med ett par månader. Det bekymrar honom inte särskilt mycket.

– Forskningsexpeditioner till polartrakterna är alltid preliminära tills de är genomförda. Pandemin har bland annat medfört förseningar hem för vår del. Jag tänker givetvis på familj och vänner när jag befinner mig så här långt bort, säger Adam Ulfsbo.

Två isbjörnar står vid mätstationernas flaggor i mörkret på isen, upplysta av strålkastare.

Isbjörnshona med sin unge på besök vid Polarstern.

Mosaics sista etapp ska pågå från augusti till den 12 oktober. Då planerar en annan forskare från Göteborgs universitet vara ombord, Céline Heuzé. Céline är sedan länge inblandad i expeditionen som gruppledare för område hav, en av expeditionens fem forskningsgrupper. Hon leder en forskargrupp på sammanlagt 50 personer med helt skilda bakgrunder. Arbetet innebär nya utmaningar varje dag, både vad gäller väder, teknik och mellanmänskliga relationer.

– Att samordna experter från hela världen kräver mycket. Vissa vill kanske ha en formell beslutsordning, andra inte. Missförstånd uppstår lätt. Extra påtagligt är det när man inte kan kontakta varandra, säger Céline Heuzé.

Samtidigt går arbetet till större delen framåt. Hon uppskattar sin grupp mycket och känner sig bekväm i hur Mosaic-expeditionen styrs.

– Jag föredrar raka besked och när människor säger vad de tycker. Själv gillar jag tyska expeditioner bäst, där får man alltid veta vad som gäller, säger hon och skrattar.

Hennes egen forskning, om vad som värmer Arktishavet, överskuggas i nuläget av planeringsarbetet. Men väl på plats kommer hon att bland annat kunna ägna sig åt undervattenssonder, för att mäta temperatur och salthalt. Dessutom ska hon under expeditionen sprida totalt 20 sonder på havsbotten, som ska samla in data under flera år.

– Det ska bli spännande att se vad de registrerar om havet, säger Céline Heuzé.


Mosaic-expeditionen

Pågår: 20/9 2019–12/10 2020
Expeditionsdagar: 390
Experter totalt: 600
Stödpersonal: 300
Deltagande länder: 20
Isbjörnsspanare: 6
Beräknad drivsträcka på is: 2 500 km
Lägsta förväntad temperatur: -45°C
Mosaic betyder: Multidisciplinary Drifting Observatory for the Study of Arctic Climate
Samordning: Alfred Wegener Institute, Helmholtz Centre for Polar and Marine Research, Bremerhaven, Tyskland
Svenska partner: Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Uppsala universitet, SLU, Polarforskningssekretariatet
Finansiering: Deltagande länder, till 90% av Tysklands forskningsdepartement
Budget: Över 1,5 miljarder kronor
Historisk referens: Fridtjof Nansens Framexpedition (1893–96).

Här på den officiella hemsidan kan du läsa mer om Mosaic-expeditionen.


Varför forska i Arktis?

  • Kunskapsbehov. Arktis är relativt outforskat, framför allt under vintern. Även geografiskt är studierna begränsade, en tredjedel av områdets fältforskning utgår från blott två områden. Ett är svenska Abisko.
  • Klimatobservationer. Klimatförändringarna går snabbare i Arktis. Temperaturhöjningen per år är dubbelt jämfört med det globala snittet. Vissa effekter kan därför observeras där först, och innan de når befolkade platser.
  • Klimateffekter. Den senaste temperaturhöjningen i Arktis har ändrat luftcirkulationens mönster, vilket har medfört mer extremväder på hela norra halvklotet. Isens försvinnande medför ökad risk för höjd havsnivå.

Tre röster om...

... polarforskning i Sverige. Vilka kunskapsluckor finns inom området och vad skulle du vilja se mer av? Anser du det vara motiverat att Sverige lägger resurser och tid på polarexpeditioner – och varför?

Katarina Gårdfeldt
Direktör för Polarforskningssekretariatet

”Det finns många goda anledningar till att Sverige borde lägga mer resurser på polarforskning och polarexpeditioner. Arktis och Antarktis är inte isolerade, de påverkas och påverkar resten av jordens klimat. Det råder stor brist på data och som en följd finns stora kunskapsluckor. Dessutom ökar det ekonomisk-politiska intresset för Arktis och där är klimatdata hårdvaluta. Sverige har en lång tradition som polarnation. Vår internationella röst i klimatfrågan är stark men kan ifrågasättas om vi inte har stöd i egen kunskap.”

Frida Bengtsson
Talesperson i globala havsfrågor för Greenpeace Norden

”Jag tycker att Sveriges forskning och ambitioner för Arktis är bra. För Antarktis ekosystem kan vi däremot göra mer. Vi är en polarnation med forskningsstation på sydpolen, men mycket lite forskningsmedel går dit. Den forskning vi genomför är värdefull, inte minst från Göteborgs universitet. Men ingen kan forska om pingviner genom att räkna dem vart 50:e år. Sverige är med i alla Arktis-organisationer, men har ingen i arbetsgrupperna för Antarktis. Nästa år är vi ordförandeland i Antarktis-kommissionen för marint liv, CCAMLR, så nu är det lämpligt att höja ambitionsnivån.”

Markku Rummukainen
Klimatrådgivare på SMHI & Sveriges representant vid FN:s klimatpanel IPCC

”Klimatpanelen utvärderar resultat från internationell forskning, för att beskriva kunskapsläget när det väl är säkerställt. Det bidrar i sin tur till att identifiera nya forskningsfrågor och förfina de som finns. För polarområdena handlar det bland annat om hur uppvärmningen påverkar växthusgasflöden från permafrostmarker och hur stabila de stora landisarna är när det blir varmare. Andra exempel är havets kolsänka, havsströmmar, havsisens processer och klimatpåverkan på ekosystem för land, hav och lokala samhällen.”

Forskningsledare som deltar i Arktis

Katarina Abrahamsson 

Är: Professor i analytisk och marin kemi 

Aktuell: Deltog under första etappen av polarexpeditonen Mosaic. 

Projekt på Mosaic: Årstidsis – en ny källa till ozonnedbrytande bromerade ämnen i polarnatten (tillsammans med postdoktorn Patric Simoes Pereira). 

 

Adam Ulfsbo 

Är: Forskare 

Aktuell: Just nu ombord forskningsfartyget Polarstern, trots att hans etapp skulle varit avslutad. 

Projekt på Mosaic: Drivande processer och faktorer bakom antropogena förändringar i koldioxid och havsförsurning i det nya Arktis.

Céline Heuzé 

Är: Biträdande universitetslektor i fysisk klimatologi 

Aktuell: Ska delta under forskningsexpeditionen Mosaics sista etapp som planeras starta i augusti.

Projekt på Mosaic: Vad värmer det djupa Arktiska ishavet?