På jakt efter koldioxidutsläppens klimatbovar

Flygskam, köttskam, bilskam och klädskam. Skuldnotan blir allt tyngre. Och visst är det lätt att känna sig skyldig till en livsstil som ökar utsläppen av koldioxid och försämrar miljön. Men är det vi medborgare som är de största klimatbovarna? Vi bad fem av våra klimatforskare reda ut begreppen kring klimat och ökande koldioxidutsläpp.

Larmrapport efter larmrapport. Det har gått så långt att EU-parlamentets ledamöter i Strasbourg nyligen utlyste klimatnödläge. Men hur illa är det egentligen?
– Rent generellt känns läget utsatt, speciellt med tanke på de senaste rapporterna om växthusgashalten i atmosfären och att vi i nuläget ser ut att passera två graders-målet, säger Hans Linderholm, professor i naturgeografi.

I senaste Climate gap report drar FN slutsatsen att världens länder måste mångdubbla insatserna för att nå klimatmålen. För att klara en temperaturökning på 1,5 grader krävs mer än dubbelt så snabba utsläppsminskningar. Utsläppen måste minska med 7,6 procent om året istället för att som idag öka med cirka 1,5 procent om året.

Majoriteten av världens forskare är överens om att jordens allt högre temperaturer beror på växthusgasutsläppen, där koldioxidutsläppen står för ungefär tre fjärdedelar av den globala uppvärmningen. Koldioxid är, till skillnad från till exempelvis metan, långlivad i atmosfären. Den är därför en användbar mätare på nuvarande klimatläge, och kan peka på en trolig utveckling.

Statistik visar att det är industrin som släpper ut mest växthusgaser, men även transporter står för en stor del.
– Fossilindustrin och energisektorn, samt transporterna med bil och flyg, är de största utsläppsbovarna. Men det finns också två enorma sektorer som vi glömmer: mode och byggarbete. Billiga prylar som man kan köpa enkelt i butiker eller online och ofta flygs hit från Asien. Byggsektorn är en annan stor utsläppsbov på grund av stora koldioxidutsläpp vid cementproduktion, säger Céline Heuzé, biträdande universitetslektor i fysisk klimatologi.

I Sverige står enskilda industrier för närmare hälften av utsläppen av koldioxid i landet och runt 37 procent av alla växthusgasutsläpp.

– Det är viktigt att dessa industrier tar sitt ansvar och får stöd i att reducera sina koldioxidutsläpp. Företagen är ofta världsledande inom sin nisch och kan därigenom även påverka globalt som goda exempel. Så det krävs tydliga ekonomiska incitament, säger Mattias Hallquist, professor i atmosfärskemi.

När det gäller koldioxidutsläpp per capita så är Sverige långt ifrån sämst i klassen. Vi har relativt låga koldioxidutsläpp jämfört med många andra nationer, och under många år minskade till och med klimatutsläppen av koldioxid. Det kan förklaras med en övergång till förnybar energi och energieffektivisering, men även av en avstannad tillväxt inom industrin.

Men de senaste åren har den positiva utvecklingen minskat och för vissa år till och med gett en ökning av utsläppen. De främsta orsakerna till detta är ökad användning av fossila bränslen för el och värme samt en ökad produktion av diesel, cement och plast. Så frågan är om det var ett trendbrott mot en försämrad utveckling?
– Skillnader mellan enskilda år kan bero på en mängd saker. Men tyvärr är trenden över ett antal år att vi måste öka takten på vår omställning. Vi har gjort mycket genom effektivisering och teknikutveckling men det svåra är att ändra beteende, till exempel genom att minska våra inrikestransporter, säger Mattias Hallquist.

Parisöverenskommelsens klimatmål från 2015 på 1,5 grader ser i dagsläget inte ut att nås. Istället hotar global uppvärmning på närmare tre grader om vi fortsätter släppa ut växthusgaser i nuvarande takt. Enligt forskarna följder i dess spår extrema väderfenomen med stormar, översvämningar, torka och bränder. Därtill hotas ekosystemen och den biologiska mångfalden. Djur och växter påverkas och en del kan rent av utplånas i stora delar av världen.

Även i Sverige kommer klimatet att förändras kraftigt, enligt Mats Björkman, forskare i biokemi.
– Dels med långsiktiga förändringar över tid, som förändringen i fjällen och subarktiska delarna i norr, men också genom en ökad mängd extremväder som varar kortare perioder med stora skador som följd.
Men konsekvenserna kommer inte att bli lika stora som i de fattigare delarna i världen, anser han.
– Sverige är ett väldigt priviligierat land där extremväder har mindre påverkan än på många andra håll. Och framförallt har vi ett ekonomiskt, politiskt och socialt välstånd som kommer att klara dessa påfrestningar. Något som majoriteten av världens befolkning inte har.

Ökad koldioxidhalt i atmosfären med högre temperaturer som följd påverkar också våra hav med komplikationer som höjda havsnivåer och förändrad salthalt. Havet fungerar också som en slags buffert och absorberar ungefär en fjärdedel av koldioxiden i atmosfären. Bieffekten är att koldioxiden reagerar med havsvattnet och gör det surare.
– Kombinationen av alla dessa faktorer tillsammans med ”vanliga” stressfaktorer som utsläpp och överfiskning skapar stor press på de marina ekosystemen, vilket ger direkta konsekvenser för oss. För utan haven skulle vi inte kunna leva, säger Sam Dupont, forskare i marin ekologi.

Att få ner halten koldioxid i atmosfären så snabbt det går är det allra viktigast för att kunna stoppa de skenande klimatförändringarna, enligt de fem forskarna.
– De omställningar vi ser början på inom energi- och transportsektorn i Sverige till exempel måste fortsätta. Här borde det även ingå effektiviseringar där man minskar energi och transportbehovet, säger Mattias Hallquist.

– Vi måste fortsätta att påverka makthavare på alla nivåer, se till att få till internationella överenskommelser, lära av de goda exemplen och satsa på forskning av alternativa energikällor. Det är viktigt att visa på de grava konsekvenserna om uppvärmningen går för långt, säger Hans Linderholm, professor i naturgeografi.

Men hur var det då med flygskammen och köttskammen och en vanlig medborgares möjlighet att kunna påverka?
– Om alla enskilt engagerar sig kommer det att påverka politiker och företag. Det är ju tydligt att enskilda personer, som till exempel Greta Thunberg, kan ha väldigt stor påverkan. Många länder ser Sverige som ett föregångsland, och tittar därmed lite extra på vad som händer här, säger Hans Linderholm.

– En vanlig medborgare har mycket makt! Med att välja att inte köpa kött, eller att inte flyga och ta tåget i stället, skickar man ett klart meddelande. Det finns mycket forskning som visar att vi människor verkligen vill ”passa in”. Så om dina kompisar och grannar ser att du gör något bra, så kommer de att vilja göra samma sak. Och tillslut, en vanlig medborgare i en demokrati får både rösta och klimatstrejka, säger forskaren Céline Heuzé.

Men den allra viktigaste åtgärden är att täppa till hållet i skrovet på den skuta som är väg att sjunka, anser Mats Björkman.
– Den största vinsten vi kan göra för vår planet är att minska utsläppen. Om en oljetanker har börjat läcka olja så är den effektivaste åtgärden att stoppa hålet, inte fånga upp oljan som redan kommit ut. Samma gäller våra växthusgaser. Dock måste man städa efter sig, ta hand om den oljan som läckt ut – till exempel försöka binda den koldioxid vi redan släppt ut, säger han.

Fyra frågor till forskarna

Hur betraktar du läget för klimatet just nu?

Céline Heuzé, biträdande universitetslektor i fysisk klimatologi

– Det ser dåligt ut, men det inte är för sent för att agera. För att det inte ska bli för dramatiskt måste vi begränsa uppvärmningen till 1.5°C. Idag är temperaturen 1.2 °C högre än den var innan industrialiseringen påbörjades. Och ökningen beror i huvudsak på extra koldioxid i atmosfären. I Sverige är den tydligaste effekten av detta de stora skogsbränderna förra året, som en följd av värmeböljan och torkan.

– Koldioxidutsläpp per capita i Sverige är fem gånger maximalt det som borde släppas ut för att begränsa uppvärmningen till 1.5 grader. Så det finns inte så mycket att vara stolt över här heller.

Vad är viktigast för att få ner halten koldioxid?

Hans Linderholm, professor i naturgeografi

– Att alternativa (fossilfria) energikällor prioriteras och att vi drar ner på de utsläpp som kommer att hänga med ett tag till, och får till ett ändrat konsumtionsbeteende. Effektiva åtgärder kans ske genom politisk styrning, globala överenskommelser och att medborgarna engagerar sig.

Vilka är det stora utsläppsbovarna?

Mats Björkman forskare i biokemi

– Jag tycker det är irrelevant att spalta upp vilka de största bovarna är. Vad världen behöver är en total omställning till ett mer klimat- och miljöneutralt sätt att leva. Vi måste sluta lägga över våra tillkortakommanden på andra, som till exempel att hävda att Kina är den största boven och att det är där vi ska påverka. Vi måste först rannsaka oss själva. Vi måste därför föregå med gott exempel och visa på att man kan nå den standard också Kina vill uppnå på en renare väg.

Det talas mycket om flygskam och köttskam, men hur mycket kan en vanlig medborgare egentligen påverka?

Mattias Hallquist, professor i atmosfärsvetenskap

– Medborgare kan tillsammans skapa de tryck som behövs för omställningar. Detta genom att påverka beslutsfattarna, både inom politiken men även inom företags- och industrisektorn vilket man indirekt kan göra genom till exempel minskat flygande och köttätande.

 

Sam Dupont, forskare i marin ekologi

– Varje åtgärd räknas och alla kan bidra genom att anpassa sin livsstil genom att minska sina koldioxid-fotavtryck. Förändringen kommer att kräva starka politiska åtgärder, vilket innebär visionära politiker och medborgare som är redo att acceptera de nödvändiga förändringarna. Så att engagera sig i politiskt och rösta för rätt personer är avgörande. Du måste kontrollera vad som faktiskt gör en skillnad och vad som är viktigt och sedan agera!

Koldioxidutsläpp

År 2018 var koldioxidutsläpp från industri, el och värme i Sverige 19,9 miljoner ton, från vägtrafiken ungefär 15 miljoner ton.

Sveriges utsläpp av växthusgaser är bland de lägsta inom EU och OECD. Detta oavsett om man räknar utsläpp per person eller utsläpp som andel av BNP. En avgörande orsak är att elproduktionen i Sverige helt domineras av koldioxidfri vattenkraft och kärnkraft.

En svensk släpper i medeltal ut 4,5 ton koldioxid per år. Det är redan flera gånger mer än maxvärdet om vi vill begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Det kan jämföras med Frankrikes fem, USA:s dryga sexton eller Saudiarabiens närmare tjugo. Kinas koldioxidutsläpp per capita är åtta, men vid en jämförelse mellan nationer av totalt koldioxidutsläpp per år så ligger Kina i topp.

Den mest bekymmersamma av växthusgaserna är koldioxid, men även metan, lustgas och en del andra växthusgaser påverkar klimatet, men i mindre utsträckning. Metangas från bland annat risodlingar, gruvdrift och boskapsskötsel står för en femtedel av växthusgasutsläppen (om vattenånga inte tas med). Men metan tillhör inte de långlivade växthusgaserna, den har en livslängd i atmosfären på bara runt tio år.