"Det är ett jättespännande område. Det förenar så många olika teman som intresserar mig, som historia, matematik och matematikfilosofi. Hur kommer det sig att matematiken har utvecklats till det den är i dag? Varför har vi våra matematiska begrepp, och hur har de utvecklats till att se ut som de gör i dag?", säger Johanna Pejlare.

"Det är ett jättespännande område. Det förenar så många olika teman som intresserar mig, som historia, matematik och matematikfilosofi. Hur kommer det sig att matematiken har utvecklats till det den är i dag? Varför har vi våra matematiska begrepp, och hur har de utvecklats till att se ut som de gör i dag?", säger Johanna Pejlare.

Söker i dåtiden för framtida svar

Matematikforskaren Johanna Pejlare vill förstå varför svenska skolelevers resultatkurvor i algebra pekar neråt. Till sin hjälp har hon bland annat 300 år gamla läroböcker.

På ett bord på Johanna Pejlares kontor ligger tre stora pappersluntor. Såväl framsidan som innehållet är skrivet i snirklig frakturstil, och en av böckerna är skriven på latin.
– Jag är lite extrem av mig, säger hon och ler. Det är utskrifter av böcker som är baserade på 1700-talsmatematikern Duhres föreläsningar, och en utskrift av 1600-talsmatematikern Gestrinius utgåva av Euklides verk “Elementa” från 300 före Kristus.

De i flera avseenden tunga volymerna kommer Johanna Pejlare att använda sig av i det forskningsprojekt som hon var med om att starta våren 2016, finansierat av Vetenskapsrådet. Tillsammans med bland andra några av sina kollegor från doktorandtiden ska hon under fyra års tid studera historiska och didaktiska perspektiv på algebraundervisningen i skolan.
– Vi vill bidra till debatten kring problematiken med att implementera algebra i skolmatematiken, säger Johanna Pejlare. Internationella studier visar att svenska elevers kunskaper i algebra inte är så bra, och vi vill ta reda på varför det är så och hur det kan åtgärdas.

Sedan våren 2015 är hon anställd på institutionen för matematiska vetenskaper. Resan dit har inte varit spikrak – från början studerade Johanna Pejlare arkeologi, men via några fristående kurser i matematik fastnade hon för det ämnet istället.
– När jag hade tagit min magisterexamen såg jag att det skulle starta en forskarskola i matematik inriktad mot didaktik, finansierad av Riksbankens Jubileumsfond. Jag sökte en doktorandtjänst och fick den, och det var väl inte riktigt planerat, säger hon och skrattar. Men jag har alltid försökt att göra det som jag tycker verkar vara spännande och utmanande.

Inom ramen för forskarskolan läste hon en kurs i matematikhistoria, kände att det var det ämnet hon ville arbeta med och sedan dess är matematik med inriktning mot matematikens historia och didaktik hennes forskningsfält.
– Det är ett jättespännande område. Det förenar så många olika teman som intresserar mig, som historia, matematik och matematikfilosofi. Hur kommer det sig att matematiken har utvecklats till det den är i dag? Varför har vi våra matematiska begrepp, och hur har de utvecklats till att se ut som de gör i dag?

Hon disputerade 2008 vid Uppsala universitet med en avhandling som bland annat behandlar visualiseringar i matematik genom historien. Efter några år på Högskolan i Borås utlystes en tjänst i Göteborg som var som klippt och skuren för henne. Hon sökte och fick den, och för snart två år sedan flyttade hon in i lokalerna på Campus Johanneberg.

Johanna Pejlare är kritisk till det förenklade sätt i vilket matematikens historia många gånger tillämpas i didaktiska sammanhang, där utgångspunkten är att de matematiska begrepp som vi använder i dag är utvecklade av och för oss i en specifik ordning. Hon menar att det finns många exempel på att olika kulturella sammanhang har påverkat den historiska utvecklingen av matematiska begrepp att gå åt olika håll.
– Ta till exempel negativa tal. I västvärlden var det en lång och krånglig utveckling mot en full förståelse för de negativa talen, men i Kina hade man väldigt tidigt en förståelse för vad de är och hur de fungerar. Då blir det svårt att dra paralleller mellan den historiska utvecklingen och studenters begreppsutveckling – vilken historia ska vi i så fall välja?

En del av sin tid spenderar hon på Pedagogen där hon bland annat undervisar blivande lärare i grundläggande matematik. Arbetet innefattar inte bara att utbilda dem i ämnet, utan också att förbereda dem för de utmaningar som lärarna kommer att stå inför i skolan.
– Ibland kan jag önska att jag hade haft ännu mer tid för forskning. Men studenterna, och framför allt deras blivande elever, är viktigast – dem prioriterar jag alltid först!

Johanna Pejlare

Yrke: Forskare i matematikens historia och didaktik
Ålder: 40 år
Familj: Maken Michael, också matematiker, och barnen Alexander och Isolde
Bor: Göteborg
Fritiden: ”Ägnar mycket tid åt familjen, åker gärna på utflykter – skulpturparken i Pilane på Tjörn och konstmuseet Louisiana i danska Humlebæk är två favoriter.”