PROJEKT: KINA

Kina står idag inför utmaningar med bland annat klimatförändringar och miljöförstöring. Samtidigt pågår ett arbete för att möta problemen. Idag har Göteborgs universitet flera forskningssamarbeten med forskare vid kinesiska universitet.
− Krafttag måste tas mot miljöförstöringen. Samtidigt är det en enorm utmaning om man tänker på hur stora städerna är och hur antal fordon och energiförbrukning hela tiden ökar, säger Mattias Hallquist, professor i atmosfärskemi.

Sedan 2014 har han haft regelbundna kontakter med kinesiska forskare genom ett projekt initierat av Göteborgs atmosfärsvetenskapliga centrum om fotokemisk smog i Kina. Mattias Hallquists egna forskningsfokus är atmosfärskemiska processer som påverkar egenskaper och bildning av aerosoler, alltså partiklar i den urbana luften i Peking och Hong Kong. Aerosolerna har, förutom hälsoeffekter, stor betydelse för molnbildning och ljusinstrålning till jordytan.

Forskarna vet redan nu att det finns höga halter av kväveoxider och organiska ämnen i luften i Kinas storstäder. Det skulle kunna innebära att det bildas höga halter av organiska nitrater. Kväveoxiderna kommer främst från förbränningsskällor som trafik eller energiproduktion. De organiska ämnena kan dessutom komma från användning av organiska ämnen i industrin eller från raffinaderier.

− Luftföroreningarna varierar mycket från dag till dag, eftersom de beror på väder och vind och om det blåser in ren eller smutsig luft. Det är därför svårt att veta om det blivit bättre under de senaste åren på grund av de åtgärder som Kina regering har infört. För även om våra trendanalyser har blivit bättre så är detta svårt att statistiskt säkerställa, säger Mattias Hallquist.

Det är ett komplicerat system som forskarna undersöker och många olika kompetenser behövs för ett bra projekt. I Göteborg finns främst detaljkompetens om specialområden medan forskarna i Kina har bättre lokal kännedom om luftföroreningarna och lättare kan analysera data som kommer från de olika myndigheterna i Kina.

Arbetssättet mellan Sverige och Kina skiljer sig åt på en del punkter.

− Samarbetet med Kina fungerar som helhet bra. Men i Sverige jobbar vi kanske inte så toppstyrt och koordinatorn söker gärna konsensus medan projekt i Kina styrs av en koordinator som tydligare bestämmer vad som ska utföras. Detta krävde en del förklaringar i början av projektet och det känns som vi nu funnit våra roller, säger Mattias Hallquist.

Projektet pågår till och med 2019 och snart åker han till Peking för den första stora mätkampanjen. Till hösten bär det sedan av till Hong Kong för en tre månaders lång forskarvistelse.

Sedan 2002 samarbetar även flera forskare och studenter i geovetenskap och miljövetenskap med kinesiska universitet. Fokus för samverkan är klimatförändringarna och dess följder för samhället. På forskningssidan finns nära samverkan och utbytet av forskare och lärare har varit framgångsrikt. Samarbetet har resulterat i ett stort antal publikationer i internationella vetenskapliga tidskrifter och i gemensamma forskningsprojekt. År 2008 invigdes ett gemensamt forskningscentrum i dendroklimatologi, the Sino-Swedish centre for tree-ring research (SISTRR) tillsammans med den kinesiska vetenskapsakademin.

− SISTRR har utvecklats till ett internationellt konkurrenskraftigt forskningscenter, och det nära samarbetet, som innefattat ett antal gemensamma doktorander, har lett till ökad förståelse av klimatet i Eurasien under de senaste 2000 åren, säger Hans Linderholm, professor och ledare för SISTRR.

Kinasamarbetet har även inneburit studentutbyte på master- och doktorandnivå. Det inkluderar dubbelexamen för doktorander som antagits och som uppfyllt kraven i de båda ländernas system.

− Den enda svårigheten vi har stött på hittills är att stödet från den svenska sidan inte kan matcha stödet från den kinesiska sidan, och det sätter en gräns för förverkligandet av den stora potential som finns för samarbetet, säger professor Deliang Chen.

Trots detta har Kinasamarbetet möjliggjort en populär kurs med en unik exkursion i Kina för svenska studenter, där kopplingen mellan klimatförändringar och samhället studeras. Samarbetet har också öppnat möjlighet för kinesiska studenter att studera vid Göteborgs universitet.

I ett tredje samarbetsprojekt försöker Göteborgsforskare och kinesiska forskare utveckla beta-lactamase inhibitorer som kan motverka resistens, det vill säga substanser som skulle kunna användas i kombination med existerande antibiotika för att hindra bakterien att bryta ner antibiotikan.

− Vi har just nu en professor och två doktorander från Kina i mitt labb, de jobbar här i sex- till tolvmånadersperioder. Det är mycket lättare att komma framåt när forskarna är här och vi har daglig kommunikation, säger kemisten och forskaren Mate Erdelyi.

Han ser projektets fördelar främst i möjligheten att kunna kombinera olika kompetenser och därmed komma längre tillsammans än forskarna i Sverige och Kina skulle kunnat göra separat.

Samarbetet mellan Kina och Sverige inom geovetenskaper har bland annat resulterat i en populär kurs med en unik exkursion i Kina, här ledd av Deliang Chen och Hans Linderholm tillsammans med professor Fei Wang från det kinesiska Northwest A&F University.

Samarbetet mellan Kina och Sverige inom geovetenskaper har bland annat resulterat i en populär kurs med en unik exkursion i Kina, här ledd av Deliang Chen och Hans Linderholm tillsammans med professor Fei Wang från det kinesiska Northwest A&F University.

Samarbete med Kina

Sammanlagt är ett trettiotal forskare från Göteborgs universitet, Chalmers, IVL Svenska miljöinstitutet och kinesiska universiteten i Peking och Hong Kong involverade i projektet om fotokemisk smog i Kina, som finansieras av Vetenskapsrådet.

Kinasamarbetet vid institutionen för geovetenskaper omfattar även gemensamma fältarbeten, kurser och exkursioner i både Kina och Sverige. Hittills har cirka 15 lärare och forskare från Sverige och ett 60-tal kinesiska lärare och forskare, samt cirka 180 svenska studenter och 40 kinesiska studenter deltagit. Samarbetspartners är bland annat Peking University, Northwest A&F University, Beijing Normal University, Chinese Academy of Sciences, Chinese Academy of Agricultural Sciences och China Meteorological Administration. De gemensamma forskningsprojekten finansieras av bland annat Sida, STINT, Vetenskapsrådet, National Science Foundation China, Beijing Climate Centre och Ministry of Science and Technology.

Lämna kommentar

E-postadressen publiceras inte.

*