Han söker bot för vår tids folksjukdom

År 2030 kommer cancer att ta livet av 12 miljoner människor per år. Leif Eriksson är en av forskarna som försöker hitta nya läkemedel mot folksjukdomen.

Orsakerna är flera till att så många människor insjuknar i cancer. Ökande miljögifter är en – men också att vi lever längre och att vår livsstil har förändrats jämfört med förr.
– Vi har till exempel fler tillsatser i maten, använder mer kemikalier i vardagen och solar mer, säger Leif Eriksson, professor i fysikalisk kemi vid institutionen för kemi och molekylärbiologi.

HAN VAR tidigt fascinerad av naturvetenskap, har intresse för detaljer och lätt för teori och matte. Det man tycker är roligt är man bra på, konstaterar han.
– Jag håller på med en rad olika projekt inom temat cancerläkemedel. Det händer mycket inom cancerforskningen just nu, säger Leif Eriksson.
Medan han visar bilder av designade molekyler på datorskärmen förklarar han långsamt och pedagogiskt. Det märks att han är van vid att sprida kunskap på olika nivåer. I morgon ska han till en fjärdeklass och berätta om kemi.

Leif Eriksson har tillsammans med några kollegor utvecklat ett plåster som laddas med läkemedel mot hudcancer.

Leif Eriksson har tillsammans med några kollegor utvecklat ett plåster som laddas med läkemedel mot hudcancer.

Runda bollar av färgrika molekylstrukturer dyker upp på skärmen. Det är bilder av fettbollar, liposomer. Man kan tillföra läkemedel i fettbollarna, som injiceras i blodet eller läggs på huden. Fettbollen smälter när den når cellväggen.
– Vi försöker förstå vilken storlek bollen ska ha, och hur mycket läkemedel man kan fylla i den och vi har kommit en bit på vägen.
Att fort och effektivt kunna diagnosticera cancer är viktigt. Ett sätt att i framtiden snabbt kunna göra en diagnos är genom aptamerer, som är ett annat av Leif Erikssons forskningsområden.

APTAMERER är molekyler som binder till specifika ämnen. I cancerdiagnostik kan man utnyttja det faktum att hur en aptamer binder till ett visst ämne beror på vilken struktur ämnet har och cancerceller har annan struktur än friska celler. En särskild aptamer binder alltså till en viss typ av cancercell. Ungefär som en pusselbit passar ihop med en annan.
– Vi håller på att bygga upp en databas, ett bibliotek där vi kan matcha aptamerer mot olika typer av cancerceller.

Ett problem med cancer är att den kan utvecklas och spridas genom att vissa proteiner ”pratar med varandra”, berättar Leif Eriksson. En utmaning är därför att skapa aptamerer som hindrar ”samtalet” och som blockerar kommunikationen.

ALLA FORMER AV cancer ökar, hudcancer med så mycket som 60 procent per årtionde. Vi solar för mycket och behöver ta oss an det problemet på alla tänkbara sätt, anser Leif Eriksson. I USA får sjukvården in en miljon nya hudcancerfall per år och i Australien är hudcancer den största enskilda utgiftsposten inom sjukvården.
– Bor man i Australien så får man hudcancer förr eller senare. Ozonskiktet är svagt, solen väldigt stark.

FORSKARNA HAR studerat hur UV-strålningen påverkar arvsmassan så att det bildas förändringar i byggstenarna i DNA. Cellerna har flera reparationsmekanismer, men det sker hundratals skador på DNA i varje cell varje minut och det finns en gräns för vad systemet klarar av.
– Ibland missar systemet, det kan bli en mutation och då förändras arvsmassan och cellerna delar sig med samma fel. Ibland tar det tid innan slutresultaten blir cancer, har man bränt sig som barn kan det dröja upp till femtio år innan man får hudcancer.

Plåster mot cancer

Leif Eriksson har tillsammans med några kollegor färdigutvecklat ett unikt plåster, som laddas med läkemedel mot hudcancerformerna basaliom, aktinisk keratos och skivepitelcancer. Plåstret ska snart tas i kommersiellt bruk.

Lämna kommentar

E-postadressen publiceras inte.

*