plast i havet

Plast och kemikalier – hur mycket tål vi?

Forskarna är eniga – det största hotet när det gäller mikroplast och kemikalier är bristen på kunskap. Det saknas överblick över alla kemiska ämnen, hur de reagerar tillsammans och hur de påverkar människors hälsa och miljö.

Var står forskningen idag när det gäller plast och kemikalier? Vilka är hoten och möjligheterna? Vi har frågat några som länge har forskat kring kemikalier och plast i vår omgivning, Bethanie Carney Almroth, universitetslektor i zoofysiologi och Thomas Backhaus, professor i ekotoxikologi. Thomas Backhaus leder dessutom forskningscentret FRAM som arbetar för en hållbar användning av kemikalier.

Båda är överens om att det fortfarande finns alldeles för lite kunskap om kemikalier och mikroplaster och att helhetsbilden saknas. Antalet nya substanser och användningsområden ökar hela tiden, och det förs ständigt en kamp mot tiden för att hinna kartlägga kemikaliers användning, egenskaper och effekter.
– Vi pratar om tusentals kemikalier, och nya tillkommer ständigt. Alla är inte farliga, men några är det, säger Bethanie Carney Almroth, som undersöker vilken effekt mikroplaster har på fiskar.

Plast i havet är ett hett ämne nu och något som allmänheten på allvar tagit till sig. Från juli 2018 gäller ett nytt förbud mot mikroplast i vissa kosmetiska produkter, och många hoppas att det är en början på mer omfattande förbud.

Bethanie Carney Almroth berättar att det trots att kunskaperna om mikroplast ökar markant ändå behövs mycket mer forskning om hur plasten påverkar oss och ekosystemen.

I tillverkningen av plast tillsätts olika ämnen såsom stabiliserare, mjukgörare, blankgöringsmedel och färg.  Även om de enskilda ämnens egenskaper är kartlagda behövs ytterligare kunskap om tillverkningsprocesser, blandningar och ämnens förändring över tid.
– I miljön kan plast binda till sig andra kemikalier som finns i vattnet eller sedimentet, exempelvis farliga, svårnedbrytbara miljögifter. Vi kan undersöka vad som händer under förenklade förutsättningar i laboratoriemiljö, men det ger inga säkra slutsatser om vad som händer i komplexa miljöer som havet, säger Bethanie Carney Almroth.

Plast är inte heller ett, utan många olika ämnen. Dessutom finns många andra problem med kemikalier, som det behöver bedrivas forskning kring, som är mindre synliga och svårare att kommunicera.
– Om det blir alltför mycket fokus på ett ämne eller problem finns en fara att annat förbises, säger Thomas Backhaus.

Sverige har varit drivande i många frågor kring kemikaliehantering, bland annat i utvecklingen av Reach-förordningen som nu gäller i alla EU-länder och handlar om registrering, utvärdering, tillstånd och begränsningar av kemiska ämnen.
– Vi behöver ta reda på mer, lägga ihop fakta och försöka se hela bilden, säger Thomas Backhaus. Med tanke på att vi utsätts för en mängd olika kemikalier samtidigt, under lång tid, behöver vi förhålla oss till den så kallade cocktaileffekten, det vill säga att kemiska blandningar kan vara mer giftiga än varje enskild komponent.

Han poängterar att plast och kemikalier i sig inte är något dåligt, utan att det är och har varit oerhört betydelsefullt för oss och det välstånd som vi byggt upp. Dessutom är långtifrån alla kemiska ämnen farliga.
– Men vi måste hitta balansen för att kunna göra rätt val när det gäller kemikalieanvändning och eventuella ersättningsprodukter, säger Thomas Backhaus.

Mycket handlar om samverkan och om kommunikation, exempelvis mellan forskare och industrin.
– Vi forskare har ett stort ansvar att kommunicera begripligt. Om vi kommunicerar fel saker kan vi inspirera till lösningar som inte riktigt löser problemen, säger Bethanie Carney Almroth.

Även om läget kan verka lite mörkt när det gäller miljöfrågor menar forskarna att det finns hopp.
– Jag tror att vi kommer att kunna göra förändringar och förbättringar. Men vi måste göra det nu, det var kritiskt läge redan för tio år sedan, säger Bethanie Carney Almroth.

FRAM

Hållbar användning av kemikalier är en global utmaning. FRAM, forskningscentret för framtidens kemiska riskanalyser och styrning, är en del av Göteborgs universitets satsning på att möta globala samhällsutmaningar, med samlingsnamnet UGOT Challenges. Inom FRAM arbetar forskarna tvärvetenskapligt med fokus på kemikalieblandningar. Centrumet drivs av en tvärvetenskaplig grupp av miljövetare inom ekotoxikologi, ekologi, miljökemi, livscykel- och miljösystemanalys, miljöekonomi samt miljö- och skatterätt.