Snabb påbyggnadsutbildning ska ge fler lärare inom matematik och naturvetenskap

Hög studietakt, verksamhetsförlagd utbildning på särskilda universitetsskolor och stort utbyte mellan universitetet och skolan. Det kännetecknar den påbyggnadsutbildning till lärare för redan färdiga naturvetare och matematiker som Göteborgs universitet startar våren 2015.

Bristen på behöriga lärare inom matematik och naturvetenskap är ett stort problem för samhället, samtidigt som det är svårt att få tillräckligt många studenter till lärarutbildningen i just dessa ämnen. Göteborgs universitet startar därför tillsammans med Göteborgs Stad våren 2015 en påbyggnadsutbildning med hög studietakt för dem som redan har en examen inom naturvetenskap eller matematik, inom ramen för pilotprojektet Brobyggaren.
– Idag saknar det svenska skolsystemet behöriga lärare i matematik och naturvetenskap och det krävs både organisatoriskt och pedagogiskt nytänkande. Tanken på en lärarutbildning som bygger på redan inhämtade ämneskunskaper har funnits under lång tid och syftet är att attrahera ämneskompetenta studenter inom matematik och naturvetenskap till läraryrket. Vi vill ge dessa studenter en ny snabbare utbildningsväg till ämneslärarexamen där studenterna tidigt kommer i kontakt med och kan göra en insats i skolan, säger Elisabet Ahlberg, dekanus vid Naturvetenskapliga fakulteten.

SKILLNADEN MELLAN DET nuvarande korta lärarprogrammet (KPU) och den nya utbildningen är, förutom den högre studietakten, att den verksamhetsförlagda delen integreras tydligare med övriga kurser. Inspirationen kommer framför allt från Stanford University i USA, vars lärarutbildning kännetecknas av mycket nära samverkan mellan akademi och skolväsende med en central roll för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen.
–Tanken är att studenterna ska läsa kurser parallellt med att de gör sin verksamhetsförlagda utbildning, men det blir också en fördjupad integration mellan den utbildningsvetenskapliga kärnan och praktiken. De ska till exempel kunna demonstrera på praktiken vad de tagit till sig i kurserna, och examinationen ska också integreras, säger Tommy Gustavsson, universitetslektor på institutionen för matematiska vetenskaper och del av den projektgrupp som lagt fram förslaget på den nya utbildningen.

UTBILDNINGEN KOMMER ATT vara ettårig men ge hela 90 högskolepoäng. Det innebär en studietakt på 125 procent.
– Utbildningen har en mycket hög studietakt och vi utnyttjar hela året, inklusive sommaren. Den höga studietakten gör också att vi behöver ställa höga förkunskapskrav, för att säkerhetsställa att studenterna har så mycket med sig sedan tidigare för att klara av utbildningen, säger Tommy Gustavsson.

Elisabet Ahlberg tror att utbildningen i första hand kommer att locka personer som tagit en masterexamen eller disputerat i naturvetenskap och matematik.
– Det finns många studenter som brinner för sitt ämne och som gärna vill göra en insats inom undervisning. Det är dessa studenter som vi hoppas kunna locka med en attraktiv men intensiv lärarutbildning där kontakten med särskilt utvalda skolor spelar stor roll.

Annette Mitiche, utvecklingsledare på Center för skolutveckling vid Göteborgs stad och del av projektledningen för den nya utbildningen, tror också att det är personer som brinner för sitt ämne som kommer att söka.
– Personer som har ett stort intresse för ämnet, och som söker ett utmanande och stimulerande yrke där de kan göra skillnad.

DE GRUND- OCH GYMNASIESKOLOR som ingår i projektet kallas universitetsskolor, och kommer förutom att ta emot studenter på sin verksamhetsförlagda utbildning också att få en mer aktiv roll i studenternas utbildning och samtidigt få egen kompetensutveckling.
– Genom nära samarbete mellan akademi och skola kan universitetets lärare och forskare tillsammans med lärarna på de utvalda universitetsskolorna utveckla utbildningen. De får då också möjligheter att både bidra till och själva ta del av komptensutveckling, säger Maria Jarl, ordförande i Lärarutbildningsnämnden vid Göteborgs universitet.

UTBILDNINGEN ÄR ettårig, men det planeras även för en längre variant som ska ge en masterexamen. Elisabet Ahlberg hoppas att studenter som läser vid den naturvetenskapliga fakulteten ska se lärarutbildningen som en naturlig karriärväg, oavsett om man har en framtida forskarutbildning i sikte eller inte.
– Studenterna ska precis som nu kunna välja att läsa en ämnesmaster efter de grundläggande studierna, men det ska även vara möjligt att göra en master kopplad till lärarutbildningen där lärarexamen ingår. Väljer man ämnesspåret finns det alla möjligheter att även bli lärare genom en ettårig påbyggnad efter grundexamen, masterexamen eller forskarutbildning. Just denna flexibilitet tror jag kommer att locka fler studenter att läsa naturvetenskap och matematik.

Brobyggaren

Brobyggaren är ett samarbete mellan Naturvetenskapliga fakulteten, Lärarutbildningsnämnden och Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet samt Göteborgs Stad. Förutom utbildning av nya lärare syftar projektet även till att kompetensutveckla lärare på både skolor och universitetet och därmed bidra till en utveckling av lärarutbildningen.

Den nya utbildningen kommer enligt förslag att kallas kompletterande pedagogisk utbildning med inriktning mot matematik och naturvetenskap.
Studietakt: 125 procent, 90 hp
Startar: VT 2015
Sista ansökan: 15 oktober 2014
Behörighetskrav: Beslut kring behörighetskrav fattas under våren, se vår webbplats för mer information.

Mer information finns på: lun.gu.se/utbildning/kpu

Lämna kommentar

E-postadressen publiceras inte.

*