Sibirisk vallmo

”Vad är det vi gör med vår värld, och hur illa är det?”

I Arktis sker klimatuppvärmningen med dubbel hastighet, och det som händer där har en stor inverkan på resten av världen. Klimatforskaren Anne Bjorkman följer utvecklingen i realtid.

Anne Bjorkman älskar växter. Dessutom gillar hon historia och vill förstå hur saker hänger ihop och förändras över tid. Att hon valt att ägna sitt yrkesliv åt att fördjupa sig i växtekologi är därför inte helt överraskande.

– För mig är nyfikenhet den största drivkraften. Jag är helt enkelt väldigt nyfiken på ekologi och den förändring som pågår. Vad är det vi gör med vår värld, och hur illa är det? Det vill jag förstå, för annars kan vi inte göra något åt saken, säger hon.

Det är en gråkall vårdag i Botaniska trädgården, och grönskan har ännu inte tagit fart. Men Anne Bjorkman är van vid kyla och karga landskap. Hon har ägnat de senaste åren åt att studera Arktis, och hur växtlighet och ekologi i det stora området runt jordens norra pol påverkas av klimatförändringarna.

Anne Bjorkman har ägnat många år att studera Arktis.

Det finns flera skäl till att klimatforskare är så intresserade av Arktis. Här leder klimatförändringarna till en dubbelt så snabb temperaturökning som i övriga världen, och allt som sker i området kan få stor betydelse globalt.

– Hela Arktis kan användas som en teststudie för hur det kan komma att bli i resten av världen, eftersom vi kan följa hur växligheten och ekosystemet påverkas av den ökande uppvärmningen. Dessutom finns hälften av jordens markbundna kol i Arktis frusna tundra. Om tundran tinar och koldioxiden släpps ut i atmosfären kan det innebära ett enormt påslag på den globala värmeökningen, säger hon.

Hennes forskning är till stor del möjlig tack vare ett femårigt anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

– Anslaget har öppnat upp helt nya möjligheter. Nu kan vi exempelvis studera flera platser samtidigt, vilket är viktigt för att kunna dra mer övergripande slutsatser. Och vi kan ställa de där extra forskningsfrågorna som kan ge så viktiga resultat, säger hon.

I sommar planeras nästa forskningsexpedition, denna gång till Svalbard. Här ska Anne Bjorkman och hennes forskargrupp studera hur den biologiska mångfalden i området påverkas av klimatförändringarna. De kommer att jämföra olika platser där topografi och vegetation varierar, och det är framför allt två frågeställningar som forskarna vill titta närmare på. Dels vill de undersöka om växter som lever i områden där temperaturen varierar mycket, till exempel i bergsområden, klarar klimatuppvärmningarna bättre än andra växter. Dels vill de granska förflyttningar av växtligheten i uppvärmningens spår.

– Vilka blir vinnarna och förlorarna när klimatet blir varmare? Vilka arter klarar temperaturökningen? Och kommer nya arter, som idag lever längre söderut, flytta in i Arktis?

Vissa förändringar har forskargruppen redan kunnat se. Anne Bjorkman berättar att vissa arter som tidigare fanns i ett område på Arktis, nu finns på nya platser. I områden där snösmältning pågår blommar vissa arter tidigare än förut och vissa växter har blivit betydligt större än tidigare. Förändringar som alla påverkar ekosystemet på olika sätt.

– Mycket av vår forskning handlar om att förstå betydelsen av klimatförändringarna i Arktis, förutse vad som kommer att hända och hur resten av världen kommer att påverkas. Kunskapen är också viktig för att kunna fatta rätt beslut, till exempel om det är nödvändigt att hjälpa vissa arter att flytta längre norrut, säger hon.

Hennes kärlek till fältarbetet är stark, även om det har blivit svårare sedan hon skaffade familj. Att vara näst intill bortkopplad från resten av världen under långa perioder kan vara påfrestande – men också befriande.

– Att inte kolla sin e-post på månader och enbart ha en satellittelefon att kommunicera med… Man är verkligen långt borta från den vanliga verkligheten. Men det betyder också att man kan koncentrera sig på forskningen och slipper ta in allt som händer i världen och alla hemska nyheter som annars sköljer över en, säger hon.

Vilket är ditt bästa minne från fältet?
– En resa till Grönland 2019. Min son var åtta månader och min man tog föräldraledigt så vi kunde åka allihop. Jag kunde arbeta och ändå ha familjen nära i ett fantastiskt arktiskt område. Där fanns inga isbjörnar – eller myggor – men däremot enorma isberg och en vacker tundra. Vi såg valar varje dag. Det var helt perfekt.

Ekologin i Arktis

Då: Tidigare ekologer som studerade Arktis var även lysande naturhistoriker, och de hade en fantastisk observationsförmåga. Forskarna utvecklade många hypoteser om hur klimatförändringarna kan komma att påverka arktiska växter, men deras möjligheter att testa hypoteserna var begränsade. Bland annat kunde de ofta bara studera enstaka platser och de hade också svårt att få fram exakt information om temperaturer. Forskarna hade inte heller tillgång till uppgifter om hur artsammansättningar hade förändrats över en längre tid.

Nu: På 1990-talet började forskarna med experiment och långsiktig bevakning av utvecklingen i Arktis, och dagens forskning bygger vidare på denna imponerande insats. Numera finns det dussintals platser över hela Arktis med information om hur uppvärmning och växtlighet har utvecklats de senaste 30 åren. Dessutom gör ny teknik att vi idag kan mäta temperaturer på hundratals olika platser, vilket ger en mycket bättre bild av den variation i temperaturer som en växt i Arktis faktiskt upplever.

I framtiden: Ny teknik, nya möjligheter att samla in information och en långsiktig bevakning av utvecklingen på många olika arktiska platser kommer att betyda mycket för förståelsen av klimatförändringarnas effekter. Vi kommer att kunna testa hypoteser om hur växtligheten förändras och vilka arter som är "vinnarna" och "förlorarna" i denna förändring (dvs. vilka nya växter som etablerar sig och vilka som ökar eller försvinner från arktiska miljöer). Ett viktigt mål för den framtida forskningen är att bättre förstå vilka konsekvenser dessa förändringar får för resten av ekosystemet.

Anne Bjorkman

Anne Bjorkman

Är: Universitetslektor i växtekologi.

Ålder: 39 år.

Familj: Man, två barn, två katter och en hund.

Fritidsintressen: Spelar piano, sjunger i kör och läser gärna historiska böcker eller lättsamma romaner.

Stolt över: Att jag har kunnat starta min egen forskargrupp och kan låta mina doktorander följa sina intressen och egna idéer.

Bakgrund: Är född i Virginia i USA, men har svenskt påbrå – Annes farfars far var från Skåne och emigrerade till USA i slutet av 1800-talet.