Fredrik letar svalka i en allt hetare stad

Det är hett i stan, och hetare blir det. Fredrik Lindberg, forskare vid Institutionen för geovetenskaper, vet hur man minskar hälsovådliga temperaturer under värmeböljor.
– Allra viktigast är stora träd, säger han.

Det blåser snålblåst på Stigbergstorget. Så är det att bo i Göteborg, för det allra mesta. Fredrik Lindberg drar ner mössan i pannan.

– Vårt forskningsområde lever i ett moment 22 här. Vi har ofta dåligt väder, det regnar från sidan och folk på våra breddgrader behöver solen när den väl kommer. Samtidigt är små barn, gamla och människor med hjärt- och lungsjukdomar sårbara. Vilka ska vi planera staden för? frågar Fredrik retoriskt och svarar själv:
– Vi behöver skapa en mosaik, en stad där man tar hänsyn till alla stadens invånare.

En stad är alltid varmare än den omgivande landsbygden. Framför allt vid fint väder. Som mest har forskarna på geovetenskapliga institutionen uppmätt en skillnad på tolv grader mellan centrala Göteborg och landsbygden runt om.
– Ändå är våra svenska städer små vid en global jämförelse. Och vi kyler ännu inte ner våra bostäder, vilket gör utomhusklimatet i många städer ännu varmare på grund av den energi som går åt till luftkonditionering, säger Fredrik Lindberg.

I takt med den globala temperaturhöjningen blir även städerna varmare. Men det lokala klimatet påverkas även av många andra faktorer.

Innerstadens struktur, med höga hus sida vid sida, är sig ganska lik sedan årtionden och ofta århundraden tillbaka. Däremot har stadsklimatet förändrats. Det beror både på den globala uppvärmningen och på att växande städer genererar mycket värme från trafik och annan mänsklig verksamhet.

Var staden ligger  vid kusten eller i inlandet – spelar roll liksom hur den är formad. En långsträckt stad med gator i nord-sydlig riktning är svalare än en kompakt med gator som löper från öster till väster, där solstrålarna når ner fler timmar om dagen. Hur höga byggnaderna är, hur tätt de ligger samt vad de är byggda av påverkar. Förtätningstrenden gör städerna ännu varmare. Det får inte plats så mycket grönska, som skulle behövas.

– Mest påverkan har dock vädret. Högtryck med svaga vindar, få moln och mycket sol skapar värmestress. Det ger inte bara hälsoproblem utan påverkar även effektiviteten hos dem som arbetar och samhällsekonomin, säger Fredrik.

Dessutom, påpekar han, är den urbana värmeön ett socioekonomiskt problem då långtifrån alla kan ta bilen till havet för att svalka sig under heta dagar.

Institutionen för geovetenskaper ligger på Medicinareberget. Forskargruppen är liten: Ett par-tre seniora forskare, några postdocs och en handfull doktorander. Extremvärmen sommaren 2018 gav stadsmiljöforskningen en extra skjuts. Kunskaperna, som Fredrik  Lindberg och hans kollegor har samlat på sig, har blivit eftertraktade.
– Att göra dem tillgängliga för andra är en viktig sak.

Förutom att kartlägga det lokala klimatet i olika stadsdelar utvecklar geovetarna praktiska verktyg åt andra. Stadsplanerare och arkitekter behöver forskarnas hjälp för att bygga en mer attraktiv stad.
– Det är väldigt roligt när man ser att de börjar använda det vi har utvecklat. Och det gör de mer och mer!

Från att tidigare ha sysslat mycket med fältmätningar, ofta i kombination med intervjustudier och observation för att se hur människor uppfattar miljön de lever och rör sig i, har en annan metod alltmer tagit över: Klimatmodellering.

Så vad finns det då att göra åt den allt hetare staden?

Material- och färgval och geometri spelar roll. Ännu viktigare är den blågröna infrastrukturen med vatten och grönska. Hur det gröna inslaget utformas ger olika effekter:

  • GRÖNOMRÅDEN. ”En stor park kan ge positiva effekter flera hundra meter in i kvarteren runt omkring.”
  • TRÄD I GATURUMMET. ”Skugga gör att äldre människor och småbarn vara mer utomhus. Dessutom värms inte asfalten upp. Riktigt stora träd, som de som sluter inne hela gaturummet i Berlin och Hamburg, har dessutom en kylande effekt genom avdunstningen.”
  • GRÄSYTOR. ”Gräs blir inte lika varmt som asfalt och håller vatten på ett annat sätt än hårdgjorda ytor. Man ska inte glömma att ytor kan kombineras. Till exempel kan man lägga gräs mellan spårvagnsspåren.”
  • INFORMELL VÄXTLIGHET. ”När man förtätar försvinner mycket informell grönska, exempelvis när man bygger bort slänter. Den informella grönskan lever farligt medan man slår vakt om den formella grönskan. En rabatt har väldigt liten lokalklimatologisk effekt.”
  • GRÖNA TAK OCH VÄGGAR. De må vara trivsamma men påverkar inomhusklimatet mer än utomhusklimatet. Då är träd mycket effektivare.”

Ett bekymmer är att temperatursänkande åtgärder kan vara kontraproduktiva. Höga hus till exempel. De ger mer skugga i gatuplanet men värmen får svårare att avdunsta om natten. Boulevarder med stora träd ger sköna promenadstråk och sänker temperaturen men kan hindra luftföroreningar från att lätta. Därför gäller det att kombinera och variera åtgärderna.

– En tät och en grön stad måste gå hand i hand, säger Fredrik.

Den urbana värmeön

Den urbana värmeön är ett centralt begrepp i stadsklimatforskningen. En urban värmeö innebär att en stor stad är betydligt varmare än omgivningen, framför allt nattetid. Det var ”meteorologins fader”, den engelske vetenskapsmannen Luke Howard, som upptäckte fenomenet i London under tidigt 1800-tal.

Stadsklimatforskning för hälsosammare städer

VAD? Stadsklimatologi handlar om hur det lokala klimatet, luftkvaliteten och den upplevda temperaturen i urbana miljöer påverkas av bebyggelse, grön struktur och markanvändning. Här ingår allt från grundforskning till att ta fram verktyg för arkitekter och stadsplanerare. Ämnet är tvärvetenskapligt.

NÄR? Stadsklimatforskning har pågått på Göteborgs universitet sedan 70-talet. Just nu leder exempelvis Fredrik Lindberg ett projekt om värmeböljors påverkan på förskolebarn, där masterstudenten Oskar Bäcklin har undersökt 438 förskolegårdar i Göteborg. Merparten saknade tillräcklig skugga.

VARFÖR? Med klimatförändringarna i stort och en allt tätare bebyggelse ökar de problem de urbana värmeöarna för med sig. Genom att integrera klimatkunskap i stadsplanering och arkitektonisk utformning kan man bygga en hälsosammare och mer attraktiv stad.

Fredrik Lindberg

Är: Docent i geovetenskap med inriktning mot stadsklimatologi.
Aktuell: Med att ta fram modellverktyg och hitta åtgärder för att minska värmestressen under kommande värmeböljor.