Tingsrätten i Jönköping och tingsrätten i Norrköping.

Rättens rum i nytt projekt

Hur domstolars arkitektur samspelar med och påverkar rättsskipningens vardag studeras i ett nytt tvärvetenskapligt projekt. Forskargruppen, ledd av Eva Löfgren från institutionen för kulturvård, har fått 6 miljoner kronor i forskningsbidrag för projektet.

–  nu kan vi påbörja undersökningen av hur svenska tingshus har förändrats under de senaste femtio åren, och vad det har inneburit för rättsskipningen. Mycket har hänt sedan 1960-talet, antalet tingsrätter har halverats, lokalerna har privatiserats och dubblerats i storlek och en rad nya teknologier har införts, säger Eva Löfgren.

Förutom Eva Löfgren ingår tre andra forskare i gruppen: Jonathan Westin vid Centrum för Digital Humaniora, Göteborgs universitet, Lars-Erik Jönsson, etnolog vid institutionen för kulturvetenskaper, och Mattias Kärrholm, institutionen för arkitektur och bygd miljö, båda från Lunds universitet. Var och en ansvarar för en del av projektet.

forskarna kommer att studera fyra olika tingsrätter, bland annat genom platsobservationer, intervjuer och arkitekturanalys. Jurister och annan personal vid domstolarna kommer att intervjuas.

–  Vi forskare har ju olika bakgrund och gör olika typer av studier. Lars-Eric Jönsson kommer till exempel fokusera på säkerhetsfrågorna och Mattias Kärrholm och jag tittar särskilt på arkitekturen och tingshusens plats i staden. Jonathan Westin ska jobba med frågor om förändringar av teknologin.

när högtalarsystem infördes påverkade det  till exempel rättssalarnas utformning. Idag handlar det om nya digitala teknologier, till exempel sker många vittnesförhör via videolänk. Anledningen kan vara att den som utsatts för brott (målsägande) kan bo långt borta eller känna obehag inför att träffa den brottsanklagade.

–  De rumsliga förhållandena har förändrats ganska radikalt. Vi vill ta reda på vad det betyder att de flesta större orter inte längre har en domstol, och vad det innebär när människor inte längre möter varandra i rättssalen, inte sitter i samma rum.

på 1960-talet fanns 130 häradsrätter, som motsvarar dagens tingsrätter. Antalet minskade till 100 omkring år 1970 och halverades under åren 2005-2015. De allra flesta domstolar idag håller till i byggnader som inte ägs av staten. Domstolsverket hyr lokaler för tingsrätternas räkning och under senare år har många äldre tingshus ersatts med moderna fastigheter. På lokalt plan har det ibland väckt debatt.

–  I USA har Donald Trumph deklarerat sin vilja att ”make America’s federal buildings beautiful again,” med monumental, nyklassicistisk arkitektur. Snarlika idéer har funnits tidigare i historien. Frågan om stil är intressant när det kommer till just domstolar. Det har nog länge funnits en föreställning att rättssalar ska utformas för att inge respekt. Att de ska signalera stabilitet och kanske en viss konservatism. Men hur går det till? I projektet undersöker vi de olika tankar om domstolsarkitektur som kommit till uttryck under tidsperioden. Idéerna vill vi jämföra med hur husen används och upplevs av människor som verkar i dem.

idag diskuteras frågor om hot och risker i många samhälleliga forum. Inom rättsväsendet handlar också mycket om säkerhet. När säkerhetsdiskussionen uppstod, och hur den har förändrat själva byggnaderna är en av frågorna projektet kommer att arbeta med.

–  Vi vill ta reda på när de här frågorna uppstår med sådan kraft. Var det något som föranledde det? Vilka var argumenten och vem var drivande? Vi kommer nysta i viktiga händelser. Det är ju annars ganska få incidenter som rapporteras från tingsrätterna. Kanske är det, som en domare sa, att kriminella inte tar med sig kniv till rätten.

eva löfgren och hennes kollegor kommer djupintervjua personer som rör sig i tingshusen i olika ärenden, inte bara domstolspersonal.

–  I korta ordalag är målet att förstå hur arkitekturen har förändrats och vad det innebär för rättsskipningens vardag, säger Eva Löfgren.

När nya tingsrätter väl är byggda tas de oftast för givna. Det kan vara svårt att se hur de skulle kunna utformas på andra sätt, anser hon.

–  Ett tingshus ska ju fylla många syften. Om projektresultaten leder till en bredare diskussion om hur rättsmiljöerna har förändrats, och hur vi vill att de ska se ut idag – då är vi nöjda.

Om projektet Rättvisans rum

Eva Löfgren, universitetslektor i kulturvård, och hennes forskarkollegor har fått närmare 6 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för projektet Rättvisans rum. Om domstolens arkitektur, teknologier och rumsliga praktiker. I referensgruppen ingår forskare från England samt ett antal svenska jurister.