”De fattar att det handlar om deras framtid”

Plastfolie som suttit runt en baguette med skagenröra, delar till en cykel och en stöldbricka från ett klädesplagg. Men kanske allra mest plastkonfetti och cigarettfimpar. Det var vad klass 9C från Montessoriskolan Elyseum hittade när de samlade plastskräp för Plastexperimentet.

Det är en fredag i slutet av april och klassen har tillsammans med sin lärare Ingela Bursjöö begett sig till Norra Allén mellan trädgårdsföreningen och Bältespännarparken i centrala Göteborg, ett stenkast ifrån skolan. Det är en vältrafikerad sträcka. Tanken är att de ska samla in all plast de hittar på en sträcka om 100 meter, för att sedan rapportera in resultatet.

Eleverna får var sin svart plasthandske och ett rapportformulär, och börjar därefter plocka allt plastskräp de hittar. Skräpet sorteras sedan enligt 23 olika kategorier, som till exempel Mjuk plastförpackning för livsmedel eller Cellofan från cigarettpaket. Det är en ansenlig mängd plast som eleverna hittar.

– Det är mer än vad jag trodde skulle finnas, säger Adam, medan han plockar upp något som ser ut som en bit av en plastpåse.

Eleverna rapporterade in sina resultat på papper direkt vid insamlingen.

Plastinsamlingen är en del av ett medborgarforskningsprojekt som arrangeras av Håll Sverige Rent tillsammans med Vetenskap och Allmänhet; Plastexperimentet. Skolor över hela landet samlar i plastskräp och rapporterar resultatet i en databas, som sedan görs tillgänglig för forskare. Ansvarig forskare för Plastexperimentet är Bethanie Carney Almroth, ekotoxikolog och plastforskare från Göteborgs universitet.

– Jag ser fram emot många olika saker med Plastexperimentet. Först och främst att få fram datan – att få tillgång till en datamassa över hela Sverige, från olika biotoper och geografiska områden, och verkligen kunna jobba med plastproblemen med svenska förhållanden. Att kunna se var i Sverige vi har problem och hur vi kan gå vidare för att lösa dem. Sen blir det spännande att se hur eleverna upplever det här. Vad får de ut av detta? Kan vi få elever intresserade av den vetenskapliga processen, och kan vi påverka attityden till naturen?

En som direkt reflekterar kring det här med attityden och inställningen till nedskräpning är niondeklassaren Livia, som mest hittar småbitar och cellofan på sin avgränsade yta.
– Jag tror att det här gör att man får en bild över hur mycket skräp det faktiskt blir, och att man blir extra noga med att slänga skräp i papperskorgen, säger hon.

Eleverna samlade in all slags plastskräp som sedan sorterades enligt 23 olika kategorier. Plastkonfetti var något som många hittade, men som från och med den 30 april 2022 är förbjudet att använda utomhus.

Att hjälpa forskare samla in data är inget nytt för eleverna på Montessoriskolan Elyseum. De har tidigare deltagit i bland annat Forskarhjälpen som arrangeras av Nobel Prize Museum, senast i projektet Pollenkollen. Just att elevernas insats får ett större värde ger eleverna mer motivation att delta, enligt Ingela Bursjöö.
– De kan se relevansen, och är tydligt motiverade när de ser det kan användas till. Jag upplever att eleverna är superengagerade i de naturvetenskapliga ämnena. De fattar att det handlar om deras framtid.

förutom själva insamlingen så ska eleverna också analysera plastskräpet. Här finns lite olika metoder att använda, och på Montessoriskolan Elyseum kommer eleverna att få undersöka densiteten hos plasten för att kunna bestämma vilken typ av polymer det handlar om. Det är framför allt de äldre eleverna som deltar i Plastexperimentet som kan välja att analysera plasten, bland de lägre åldrarna handlar det bara om insamling och rapportering.

Läraren Ingela Bursjöö hade konstruerat en egen låda där eleverna direkt kunde sortera sitt plastskräp i rätt kategori. Skräp som inte var av plast slängdes i soptunnan som stod i närheten.

Allt som rapporterats in kommer sedan analyseras, och Bethanie Carney Almroth hoppas kunna få hjälp av några studenter med att hantera den stora mängden data. Men finns det en risk när forskare använder data som samlats in av allmänheten och skolklasser? Går den verkligen att lita på?
– Det här är något som ofta diskuteras inom forskarsamhället, men jag tycker att vi kommit längre än så. Kanske är det så att forskarna känner sig hotade? Självklart finns det en begränsning i metoden, men det gäller att ställa rätt typ av frågor. I det här massexperimentet använder vi en enkel metod – eleverna räknar, väger och anger vad för slags plast det handlar om, och rapporterar i en app. När vi sedan ska använda datan granskar vi den utifrån hur den är rapporterad – har de lyckats fylla i på rätt sätt och så vidare.

Bethanie själv började sin forskarbana med att undersöka mikroplaster och hur de påverkar organismer, något som hon fortfarande tittar på. Men idag har hennes forskningsområde breddats, och hon är bland annat engagerad i olika interdisciplinära grupper för att kunna ta ett helhetsgrepp på plaster i miljön.
– Plast är bra på många sätt, men det används onödigt mycket i engångsartiklar. Det är inte hållbart att ta hand om material på det här sättet, utan vi måste fundera redan på designstadiet vad som händer sedan. Hur kan vi återanvända plasten?

Plastexperimentet

NÄR? Plastexperimentet pågick under två veckor i månadsskiftet april/maj. Experimentet fortsätter även i samband med Forskarfredag i september 2022.

VAR? Plastexperimentet engagerade skolklasser från hela Sverige. Montessoriskolan Elyseum undersökte plastskräp i centrala Göteborg.

varför? För att kunna ta reda på hur mycket plast det finns i naturen, vilken typ av plast det är och hur det varierar från olika platser och naturtyper.

https://skraplabbet.se/innehall/plastexperimentet