Illustration som visar människor som diskuterar

Vilken är forskarens roll i samhällsdebatten?

Det finns ett högt förtroende för forskning i Sverige, samtidigt som falsk information florerar och konspirationsteorier sprids enkelt på internet.
Vilken är forskarens roll i den nutida samhällsdebatten? Och hur förhåller man sig till fakta kontra åsikter som forskare?
– Jag tycker att vi har ett ansvar för att hålla sans och vett i samhälls¬debatten, för att det finns så mycket falska uppgifter. Det har blivit värre och värre med åren, säger Lars Johan Erkell, docent i zoofysiologi.

Olle Häggström, Anna Wåhlin och Lars Johan Erkell är alla vana att prata om sina respektive forskningsområden med andra utanför vetenskapssamhället. Som klimatforskare får Anna Wåhlin ofta frågor att delta i media, precis som matematikern Olle Häggström som även ger sig in aktivt i samhällsdebatten. Biologen Lars Johan Erkell är aktiv bland annat genom sina inlägg på Biolog(g) – en blogg som drivs av forskare vid hans institution. I blogginläggen argumenterar han mot kreationism, som har uppfattningen att jorden är 6 000 år gammal, och också mot ”Intelligent design”. Båda rörelserna hävdar att livet och universum är resultatet av en skapelse istället för att ha uppkommit av naturliga orsaker.

– Jag har känt att det är min plikt som universitetslärare att bemöta den desinformation de här rörelserna sprider. Även om man inte startar en jättestor debatt har det betydelse att man lägger ut fakta på nätet, säger han.

Lars Johan Erkell konstaterar att forskare har en träning i att gräva fram och bedöma fakta.

– Och det är just det som man saknar i mycket av samhällsdebatten – känslorna svallar fritt och slutsatser dras på väldigt lite underlag, säger han.

– Jag håller med Lars Johan. Jag tycker att en av universitetets stora funktioner är att förse samhället med den bästa kunskapen och få den vetenskapliga synen på olika samhällsfrågor, säger Olle Häggström, professor i matematisk statistik.

– Jag håller också med. Däremot tycker jag att det är fakta som är vårt jobb – inte att tycka om fakta. Det är klart att man får tycka och gå ut med vad man vill, men jag tycker inte att vi har en moralisk plikt att tycka, egentligen, säger Anna Wåhlin, professor i oceanografi.

De tre forskarna konstaterar att man behöver man vara tydlig med vad som är fakta och vad som är personliga åsikter.

– Jag har respekt för att olika forskare kan komma fram till olika svar på huruvida man vill gå in i politiska frågor och diskutera dem. Man vill helst att fakta ska influera den politiska, ideologiska debatten. Samtidigt vill man att den politiska debatten inte ska influera sökandet efter fakta, så att vi som forskare drar på oss en bias och hittar de resultat som vi önskar. Så det är ett dilemma här. Den ena talar för att vi forskare ska närma oss samhällsdebatten, och det andra, att hålla vetenskapen fri från ideologiska tankar, talar för att vi ska hålla oss borta. Själv tycker jag att samhället och samhällsdebatten är så viktiga att jag inte är beredd att stå tillbaka, säger Olle Häggström.

En fråga som Anna Wåhlin har funderat på är om man ska låta sina värderingar styra vilka forskningsfrågor man forskar på.

– Om man till exempel har värderingen att det är jätteviktigt att vi minskar koldioxidutsläppen, blir det så då att man forskar på olika frågor som adresserar ”Vad får det för effekt med ett ökat koldioxidutsläpp?” I så fall så leder det till att man får en brist på fakta åt andra hållet och många argument för. Nu hårdrar jag det, som ni förstår. Jag tror att nyfikenhet är en bra drivkraft som bestämmer bra vilka forskningsfrågor man ska adressera, och jag försöker vara noga och sträng mot mig själv, säger hon.

Ett annat exempel där värderingar ställs mot forskning är Manhattanprojektet – USA:s forskningsprojekt som ledde fram till atombomben. Olle Häggström berättar att de flesta fysiker som rekryterades till projektet förstod att det var ett förödande vapen, men motiverades av risken att Hitlers motsvarande projekt skulle hinna före – vilket kunde leda till ett nazistiskt världsherravälde.

– Fysikern Richard Feynman har be­rättat att han var så absorberad av den spännande forskningsfrågan att han vå­ren 1945, när Hitler kapitulerat men de ännu inte var framme vid Hiroshima och Nagasaki, överhuvudtaget inte reflekte­rade över att hans originalmotivation till att gå in i projektet inte längre fanns. Det var först efteråt som Feynman insåg det­ta, ”Vad gjorde jag här egentligen?”, sä­ger Olle Häggström.

Lars Johan Erkell lyfter vikten av att vara objektiv, korrekt, att hålla sig till fakta och att ha en respektfull ton när man debatterar med meningsmotståndare.

– Då kan man få ner tonläget i debatten och få igenom sina synpunkter bättre än om man går in i polemik. För några år sedan när jag var intensivt inne i kreationist-debatten fick jag reaktioner på att jag var så respektfull och att jag gick att resonera med. Det blev jag väldigt glad över för det betyder att man tog mig på allvar, säger han.

– Jag har sett Lars Johan in action och jag beundrar verkligen den här förmågan att hålla den respektfulla tonen. Jag är dessvärre lite sämre på det. Jag håller intellektuell hederlighet väldigt högt, och jag kan bli starkt provocerad när jag upplever att motdebattören inte håller sig till grundläggande hederlighetsideal. Det är ofta sådana situationer som gör att jag går in i debatten, säger Olle Häggström.

De tre forskarna är överens om att man väldigt sällan – om någonsin alls – omvänder en meningsmotståndare i direkt debatt med den personen. Men det finns ändå en viktig poäng med att debattera i offentligheten.

– Det finns en publik, en tredje part som kan ta intryck av det jag säger. Det söker jag tröst i när jag tänker på det här dystra faktum att jag nog förmodligen aldrig har lyckats omvända en pseudovetare i direkt konfrontation, säger Olle Häggström.

Anna Wåhlin, professor i oceanografi
Aktuell: Har just sänt in en obemannad ubåt under en glaciär.

 

 

 

Olle Häggström, professor i matematisk statistik
Aktuell: Med boken Tänkande maskiner: Den artificiella intelligensens genombrott (Fri Tanke, 2021).

 

 

 

Lars Johan Erkell, docent i zoofysiologi
Aktuell: Ska äntligen börja jobba på labbet igen, efter coronavaccineringen.