Torbjörn Lundh

Hur är det att vara forskare i en tid som präglas av coronapandemin?

Torbjörn Lundh, professor i matematik och vicedekan vid Naturvetenskapliga fakulteten:

– Jag upplever att det finns en positiv kraft i forskarsamhället som handlar om viljan att bidra och dra sitt stå till stacken, trots att detta är en hemsk situation för många i vårt samhälle. Det kan ske på många olika sätt. Några skriver ut ansiktsskydd på sin 3D-skrivare och andra funderar över om den egna forskningen kan vara till hjälp för att underlätta situationen eller lösa olika problem.

Hur ser det ut för dig mer konkret?
– Jag arbetar med flera olika projekt där matematisk modellering står i centrum. Målet är att göra alternativa prognoser och testa scenarier som till exempel kan handla om att hålla skolor öppna eller stängda vid pandemin. Det har också uppstått olika internationella grupper av forskare med inriktning på covid-19, där jag är med i en sådan, startad av European Mathematical Society, där vi utbyter modeller och information. Jag hjälper också Sahlgrenska universitetssjukhuset i arbetet med att utvärdera modeller för att förutsäga behovet av intensivvård.

Finns det en ultimat modell?
– I debatten idag så är det många som kritiserar olika modeller och istället för fram sina egna. Kritiken handlar om alltifrån att Folkhälsomyndighetens modeller inte är tillräckligt komplexa eller transparenta till att de använder modeller överhuvudtaget. Det faktum att alla ser på modeller på mycket olika sätt genererar många missförstånd.

Så vad är ditt råd?
– Mitt råd är att vi behöver sätta ett större värde i att använda olika modelltyper för samma fenomen. En vanlig missuppfattning är att man bara ser modeller som ett prognostiseringsverktyg. Om vi istället använder olika modelltyper får en bredare förståelse och på så sätt blir vi klokare.